År 2014 uppmärksammades en liten andel kvinnor på ledande positioner på Danske BankSverige, vilket ledde till ett samarbete med Näringslivets Ledarskapsakademi. Danske BankSverige har idag en tillväxtvision att öka dagens marknadsandel från 6 % till 10 %. För attuppnå visionen insåg banken att det behövs ett klimat som kan skapa idéer kring hur måletska nås. Denna kvalitativa studie avser undersöka varför en bank väljer att användajämställdhet för att främja ett innovationsklimat och vilka förutsättningar anställda på en bankanser kunna möjliggöra att en bank når ett innovationsklimat. Det empiriska materialet harsamlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Många organisationer fokuserar idag alltmer på frågor som rör hållbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhället och termen CSR (Corporate Social Responsibility) används för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar är en idé om hur ett företag kan påverka samhället från tre perspektiv och det är de ekonomiska, miljömässiga och sociala delarna i samhället. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Detta arbete är en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhällsansvar och hur de arbetar för att uppnå en hållbar utveckling i samhället.

The purpose of this study is to present populism as a political phenomenon and to impose focus on the rightwing populist parties that are active in Scandinavia. This essay begins with a presentation of the three rightwing political parties in Scandinavia. The rightwing populist parties have successfully developed their rhetoric and effectively influenced the political establishment in Sweden, Norway and Denmark. The parties that the essay focuses on are theSwedish democrats (SD), the Norwegian Progress party (FRP) and the Danish People`s party (DF). These parties are interesting in the sense that they share many opinions and are active in comparable political atmospheres, but also that they use approximately the same rightwing populist rhetoric as a way of exerting leverage on political policy.The theoretical segment is constructed on a descriptive historical background of populisms three different phases.

In this paper I propose a definition on what right-wing populism is, by comparing three right-wing populist parties; the Swedish Democrats in Sweden, the Danish Folks Party in Denmark and the Progress Party in Norway. This is also my question formulation. I have used the idea analysis to straighten out the concept of right-wing populism. The purpose of this paper is to make a definition of the concept of right-wing populism, since one seldom speaks of what right-wing populism is but rather only uses it with parties who want to decrease immigration. However is it much more to a right-wing populist party than just the immigration question.      I begin by discussing the previous research about populism and right-wing populism to see what conclusions previous researchers have made.

The focus of this study is the ways in which the discourses of the three largest right-wing populist parties in Scandinavia ? Danish Dansk Folkeparti, Norwegian Fremskrittspartiet and Swedish Sverigedemokraterna ? are articulated and on defining which individuals they include and exclude. The discourses of the three parties are compared and analyzed to determine whether they constitute specific nationalist and culturally racist discourses. The problem is addressed by applying a social constructivist theory of nationalism and cultural racism, and specifically the binary opposition ?we? and ?them?, on a material consisting of the respective parties? member magazines from 2007.

De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.  .

Vi har gjort en kvalitativ undersökning av hur en bank på den svenska marknadenupprätthåller kundrelationer via en Internetbaserad distributionskanal. Vi har utfört en intervjumed Danske Banks Head of Channels Daniel Wahlström för att insamla primärdata för attundersöka och analysera vilka faktorer som är essentiella för att upprätthålla kundrelationervid en fysisk distansering från kund.Analys av primärdata har skett utifrån utvalda relevanta teorier och perspektiv som behandlarkundrelationer, tjänstekvalitet, kundlojalitet, kundupplevt värde, e-lojalitet samt CustomerRelationship Management.Resultatet av studien visar att banken har ett väl fungerande arbete med kundrelationer ochsitt CRM-system utifrån de teorier som studien har baserat sig på. Alltjämt försöker bankenanpassa sig efter distanseringen från det fysiska bankkontoret till en Internetbaserad kanal därtjänsten också har utvecklats jämsmed kund. Dock kvarstår en del emotionella utmaningar iarbetet med en personlig relation med kund i denna kanal..

Denna studie utgår från att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer Vänsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och Vänsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Denna studie utgår från att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer Vänsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och Vänsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Denna studie utgår från att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer Vänsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och Vänsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

I min uppsats har jag valt att undersöka Dansk Folkepartis bok Danmarks fremtid dit land - dit valg. Jag har främst gjort en retorisk analys av materialet utifrån Lennart Hellspongs bok Metoder för brukstextanalys. I kombination med den retoriska analysen har jag även valt att använda Teun van Dijks bok Elite discourse and racism för att få en breddare förståelse av materialet. Med hjälp av van Dijks bok och hans diskussion av olika retoriska strategier och diskurser försöker jag göra det lättare att förstå och se Dansk Folkepartis sätt att påverka. Jag för även en kortare diskussion av bilder och dikter som förekommer i boken..

The purpose of this essay is to analyze the ideological development of the former communist parties and the contemporary left-wing socialist parties of the Nordic countries. It is aimed at the two decades that have passed since the collaps of the Berlin wall and the parties at hand are; the Norwegian Sosialistisk Venstre, the Danish Socialistisk Folkeparti, the Swedish Vänsterpartiet and the Finnish Vasemmistoliitto. Since the 1960´s these parties have undergone major ideological changes with reference to a widening of their political agenda to an inclusion of democratic ideals as well as the new ideologies of feminism and ecologism. Thus reforming them into modern left-wing socialist parties at different times. The main hypothesis is formulated from the idea that there must be a connection between the startingpoint of reformation and the degree of modernism/traditionalism they show today.

Denna uppsats behandlar fyra svenska böcker för barn i åldrarna 8 ? 14 år som varit mest utlånade på Halmstad bibliotek under 2008. Titlarna som analyserats är Fixa pengar annars?! av Lena Lilleste, Det brinner! av Laura Trenter, Den danske rånaren av Petter Lidbeck samt Den trettonde gästen av Martin Widmark. Syftet med uppsatsen var att se hur killar och tjejer, samt män och kvinnor, framställs i litteraturen.

Citizenship is fundamental for participation in a democracy. It gives us rights but also responsibilities in the state that we are citizens of. Citizenship provides us with the opportunity to vote in order to influence who should govern us. However, not all living in a state are citizens. Some individuals are not included in the political life of the state.In recent years, there has been a rise of nationalist political parties in Europe.

Citizenship is fundamental for participation in a democracy. It gives us rights but also responsibilities in the state that we are citizens of. Citizenship provides us with the opportunity to vote in order to influence who should govern us. However, not all living in a state are citizens. Some individuals are not included in the political life of the state.In recent years, there has been a rise of nationalist political parties in Europe.